Saker jag inte förstår

Det sägs att ju mer man läser, desto mindre vet man. Och nu, när jag nästan har gjort min fjärde termin på eftergymnasial nivå (ja, jag njuter av uttrycket) har jag hamnat i någon vardag där jag ser det allra mesta som något att lyfta på ögonbrynet inför.

Som en kursare av det manliga könet som alltid har för korta tröjor. Varför? Jag förstår inte.

Som en annan kursare som hade rosa bh under en tight, vit tröja. Varför? Jag förstår inte.

Som min hyresvärd som fick för sig att man skulle påbörja ett asfalteringsarbete av området sista veckan i november utan en tanke på att snö kan försvåra sådant. Varför? Jag förstår inte.

Som min hyresvärd som började asfalteringsarbetet med att gräva bort översta lagret grus på området, väntade in snön och skickade ut ett mail där de beklagade den vita nederbörden och konstaterade att man nu varken kunde asfaltera eller skotta området pga snön respektive brunnar över markytan. Varför? Jag förstår inte.

Som mitt adressbyte utan att jag flyttar en centimeter. Varför? Jag förstår inte.

Som att jag helt plötsligt bytt brevlåda med grannen. Varför? Jag förstår inte.

Som SJ. Varför? Jag förstår inte.

Som att jag kom i tid till skolan igår när jag försovit mig rejält. I mer tid än vad jag gör när jag vaknar när jag ska. Varför? Jag förstår inte.

Som skånska. Varför? Jag förstår inte.

Som när jag börjar jobba och varför min chef inte ringer. Varför? Jag förstår inte. Jag spelar svårflirtad och kan givet detta inte vara den som ringer.

Som för vilka pengar jag ska köpa julklappar. Och när. Varför? Jag förstår inte.

Som varför det står en kundvagn parkerad i vårt cykelställ. Varför? Jag förstår inte.

Jag tar nog lov nu.